Vi genomförde ett andra världskrigs scenario den
1-2 Juli 2006. Det utspelade sig i Italien under sensommaren 1944
någonstans norr om Rom. Tyskarna är på reträtt men samtidigt så har de
allierade allt svårare att trycka på då många divisioner flyttas till
Normandie. Under tiden förbereder tyskarna nya försvarsanläggningar
längre norrut och gör allt för att sinka de allierades framryckning så
de skall ges tid att färdigställa den stora nya skyddsvallen "Gotiska
linjen".
I detta scenario har vi försökt balansera olika spelmoment uppdelat på
2 dagar med tyngdpunkt på livande under dag 1 och stridande dag 2.
Till den livande delen bidrog många ungdomar från Knivsta
äventyrsförening där de agerade Italienska civila.
Vi går igenom speltekniska regler inför spelet.
Leutnant Hans Schmeckel anländer till sin postering för att
inspektera den civila tvångskommenderade arbetsstyrkan. En fotograf från
tidningen Signal passar på att ta några bilder.
De civila visiteras och får utskrivna tillfälliga
arbetskort.
Under dagen får tvångsarbetarna slita med att förbereda
försvarsanläggningar. Även soldaterna som inte är i bevakningstjänst jobbar med
att färdigställa värn och lägret. Flera gånger flyger allierades flygplan över
området och lägrets luftvärn får agera.
Under dagen ertappas även en löst drivande människa i området som påstår sig
vara geolog men saknar alla godkända papper så även han tvångskommenderas till
arbete. Denna geolog är i själva verket en Brittisk agent som har till uppgift
att kontakta den Italienska motståndsrörelsen och utrusta de med vapen inför
den kommande allierade framstöten.
Sent på kvällen får man via radion uppgifter om att fiendens
transportflyg har sätts droppa fallskärmar i området och tyskarna skickar ut
patruller för att undersöka saken. De tvångskommenderade civila är inte sena
att utnyttja detta tillfälle när det är få tyskar i lägret. Under
kvällsutspisningen övermannar de och skadeskjuter Leutnant Schmeckel och flyr
ut i skogen, ledda av en motståndsman som tidigare har fått kontakt av den
brittiska agenten.
Tyska patruller är därefter ineffektiva att återfinna de förrymda arbetarna.
Tidigt på morgonen avreser den skadade Leutnanten till
lasarettet i Milano och lägret är under en kort tid utan något direkt befäl.
Just under denna stund lyckas en tvåmanna grupp av Brittiska commandos smyga in
i utkanten av lägret och förstöra en luftvärnskanon som står obevakad och sedan
återigen smyga därifrån.
De allierade trupperna håller på att förbereda framstöten och gruppbefälen går
igenom kartor.
Även tyskarna som nu fått ett nytt befäl, Feldwebel Rolf
Knudel, blir alarmerade om den kommande allierade framstöten och bemannar sina
värn.
Amerikanska styrkorna attackerar höjderna på vänsterflanken
medan Britterna med den Italienska motståndsrörelsen försöker gå i den mera
öppna terrängen på högersidan. Båda sidorna kör kort fast då tysk moteld visar
sig vara stark. Amerikanarna trycker på i flera omgångar men tyskarna som
håller skogsdungen på toppen ger inte vika. Under någon timme försöker de
allierade ta sina objekt tills tyskarna blir tvungna att dra sig bakåt av
ammunitions brist.
När kullarna är intagna på vänstersidan fokuserar de
allierade på att attackera med samtliga från den riktningen. Det blir en del
förluster på båda sidorna men de allierade lyckas ta ytterligare en viktig höjd
som överblickar delar av Tyska lägret samt en vägkorsning.
Vid detta tillfälle enas befälen om en kort vapenvila så man kan hämta skadade
och en fångutväxling sker. Därefter går de allierade till en ny framstöt över
vägen och vidare för att attackera fiendens läger från sidan. Allierade får en
hel del skadade då tyskarna har ett dolt på andra sidan vägkorsningen, men även
värnets försvarare blir efterhand utskjutna.
Någon timmes strider i den tryckande värmen utkämpas och till slut lyckas de
allierade erövra större delen av tyskarnas förskansningar.
Kort därefter kommer först en tysk motstöt som är
överraskande men inte särskilt framgångsrik då alla förutom en i attacken
stupar på bekostnad av endast två amerikaner. Men därefter kommer en till mera
försiktig attack som är klart mera framgångsrik. De allierade har nu brist på
manskap vid de erövrade värnen, motståndsmännen är försvunna och britterna har
fortsatt i en båge vidare in bakom fiendelinjerna för att slå ut mera luftvärn
och artilleri. De lyckas att lokalisera och slå ut en Nebelwerfer men när de
senare skall ansluta till amerikanarna i värnen har tyskarna redan återerövrat
denna position. Allierades befäl beslutar att dra tillbaka alla sina styrkor
till de redan erövrade höjderna och låta eget artilleri skjuta mot tyskarnas
posteringar.
Tyskarna lyckades alltså hålla delar av posteringarna och sinkade den allierade
framryckningen men med stora förluster på båda sidor - något som tyskarna till
skillnad från allierade inte har råd med.