De allierade har avancerat
nästan ända fram till tyska gränsen. Franska trupperna försöker att
återbefria Alsace området men de stöter på allt hårdare motstånd.
Detta spel utspelar sig någonstans i Alsace området.
Tyska förstärkningar anländer till ett
utsatta frontområde. Det är ihopskrapet av diverse förband som
snabbt skickades till fronten för att täppa till hål som uppstått
efter dagars anfall från franskmännen. Även dessa verkar har lidit
förluster då framryckning verkar ha stannat upp och för närvarande
är det ganska lungt vid detta frontavsnitt.
Lt.Flescher kommenderar trupperna och snart är det
full aktivitet med att förstärka värn och dra kommunikationskablar.
De franska fria styrkorna har även de fått
förstärkningar. En förspaningspluton gör sig färdig för patrulluppdrag vid
fronten. Området är väl kuperat med ganska tät vegetation, det finns även
flera husruiner som resultat av de hårda striderna.
Ett av de starkare värnen inspekteras av Lt. Fenix just då en oväntad attack
inleds av en fransk spaningsgrupp. Attacken kör dock snabbt fast. Istället
dyker det snabbt upp fler tyska styrkor ledda av den unge Feldwebel Ztrippler som
ser sin chans till befodran när han nu kommer Löjtnanten till undsättning. Motstöten driver iväg
fransmännen. Lt. Flescher är lyrisk.
Tyskarna har inte kraften nog att förfölja fienden
allt för långt och koncentrerar sig på att göra bara små kortare
spaningspatruller resten av dagen. Under dessa upptäcker man att delar av trådförbindelsen
har blivit saboterad och man blir tvungen att dra om vissa ledningar och
dölja dem bättre denna gång.
De tyska trupperna får mycket att göra men det
väl organiserade roterande schemat ger utrymme för matrast och vila samt
medalj rekommendation till Feldwebel Ztrippler..
Franska trupperna har kraftsamlat för att storma
bunkern och närliggande värn. Denna punkt är viktig att hålla för att
överblicka resten av området. I skydd av regnet lyckas de ta sig oupptäckta
nästan ända fram. Med hjälp av rökridå och överraskning kommer de rakt in i
försvaret och sedan lyckas tränga ut fienden.
Nästa objekt där slaget står är de bombade
fabriksområdet. Ruinerna erbjuder försvararna mängder med bra naturliga värn
och detta jämnar ut det faktum att de är till antalet underlägsna. Allierade
måste kämpa sig fram rum för rum, meter för meter och till stora förluster.
Löjtnanten som inte har några fler reserver att
skicka till fabriksområdet
beordrar de stridande trupperna att dra sig bakåt. Reträtten
täcks av tysk granatkastar eld som möjliggör tillbakadragande utan några
förluster. Denna gång är det Feldwebelns tur att tacka Löjtnanten för en bra
insatts. Man intar nya försvarsposteringar på den sista strategiska höjden i
området.
Det dröjer inte länge innan fransmännen stöter
på igen. Men anfall efter anfall slås tillbaka. Granatkastar troppen gör
slut på all granater och ansluter som vanliga skyttar. Plötsligt avbryts
anfallet. Tystnad.
Lt. Flescher försöker få en överblick över sina
kvarvarande sargade trupper. Han har ingen kontakt med staben och
ammunitionen är så gott som slut. Så kommer det. Kort visslande tjut och
sedan en smäll och en till och ett dussin fler. Snabbt rusar soldaterna i
skydd och trängs i de få skyddsrum som finns i området. Bombardemanget pågår
länge, kanske timmar. Ingen vet var Löjtnanten är och ingen kommer mera
återse han igen.
När bombardemanget avtar orienterar sig Feldwebel Ztrippler om läget och
inser att han är ensamt befäl kvar. Utan ammo och nästan bara skadade är det
lönlöst att fortsätta kämpa. Så han arrangerar ett eldupphör och sedan
lämnar över sig själv och sina män till fransmännen.