WWII Scenario
"Kokotovice"

Kriget går mot ett slutskede och tyskarna är trängda från alla håll. Sovjetiska styrkor har varit på frammarsch allt sedan Stalingrad. Tyskarna som kämpar på flera fronter har inte kraft att bibehålla manskap som skulle behövas i området och lokalborna känner hoppet tändas att slänga ut ockupanterna.  Många ansluter sig till motståndsrörelsen. Således har partizanerna har blivit allt mer djärva i sina störningsattacker.

Men allt är inte så enkelt. Det är inte bara en motståndsrörelse utan flera som trots att de har gemensam fiende inte drar sig för att med våld även bekämpa varandra. Allierade soldaterna på plats vittnar om att vid flera tillfällen just deras biståndsutrustning och vapen används mot andra partizangrupper istället mot tyskarna. Tyskarna i sin tur är inte sena i att utnyttja detta. De har redan från början stöttat olika nationalistiska rörelser i balkan och givit mycket understöd till olika grupper som exempelvis uppförandet av muslimska Waffen-SS "Handschar".

I detta spel anspelas på denna konflikt då det finns flera olika grupper med olika mål och uppgifter. Tyskarna skall försöka hålla området eller om så ej går, dra sig ur så smidigt som möjligt utan att få allt för många förluster. SS Handschar har inte den lyxen att bara kunna lämna in och dra då de med störst sannolikhet inte kommer behandlas väl av ryssen och säkerligen inte bättre av partizanerna. Deras enda möjlighet är att antingen vinna striden (kriget) eller eventuellt ge upp till de få allierade trupperna som finns där de hoppas kunna behandlas mera varsamt.
Motståndsrörelsen som tillhör Titos partizaner har precise fått vapenleverans av några allierade fallskärmsjägare. Med vapnen skall de utrusta fler nyvärvda från samhället Kokotovice. Partizanernas uppgift är att erövra och säkra området så snabbt som möjligt. Bestraffa kollaboratörerna och om möjligt tvinga tyskarna att ge upp till dem. Allierade i sin tur har till uppgift att besegra axelmakterna, men de är inte så förtjusta i de kommunistiska kämparna de bistår och det är mycket möjligt att det fanns något hemlig uppdrag riktat mot någon av frontfigurerna.

Spelet har alltså 4 olika grupper som spelar parvis mot varandra men kan inte till hundra lita på varandra. Upplägget och spelområdet skulle säkerligen funka på upp till 100 pers, optimalt 40-60. Tyvärr är det bara önskedrömmar att bli så många i nuläget så spelet genomfördes med endast lite över 20st.
 

I det lilla samhället Kokotovice i centrala balkan har partizanerna kommit på besök. De har trevligt med lokalbefolkningen, propagerar marxistisk lära och hänger en och annan misstänkt kollaboratör.

Inte långt därifrån har en mindre tysk styrka observerat fienden och identifierat att motståndsrörelsen har styrkor i samhället. De rapporterar detta och skär av reträttvägen mot bergen.

Inte långt ifrån Kokotovice har redan styrkor ur SS-Handschar börjat göra sig i ordning för en aktion mot lokala partizaner. När de får uppgifterna om att fienden är direkt i deras närhet sätter de genast igång.

Snart brakar det loss rejält. Trots överraskningsanfall och en ganska bra omringning lyckas flera av partizanerna med hjälp av sin lokalkännedom slinka ur fällan. Andra som inte lyckas fly kämpar på och bjuder på motstånd.

Mot kvällen är dock Kokovice i tyskarnas makt. Handschar är överlyckliga över denna "stora" seger som de genast firar. Tyvärr är det endast fåtal av befolkningen kvar i byn och av dem är det ytters få som självmant vill fira något.

Tyskarna upprättar stab i samhället och manskapet utspisas.

Morgonrutiner och förläggningen rivs.

Uppställning med lägesorientering. En stor partizanstyrka som kommer ner från bergen har observerats. Uppenbarligen vill de återta området.
Nya truppförstärkningar anländer och en Handschar officer håller brandtal. Därefter delas utmärkelser ut för gårdagens insatser.

Soldaterna är färdiga till strid. Uppgiften är att hålla området.

Så brakar det loss igen. Striderna pågår hela dagen. Det går ganska bra för tyskarna på förmiddan men efter hand börjar ammunitionen sina men partizanerna bara fortsätter att komma.

På eftermiddagen är de tyska trupperna nästan helt isolerade. Tyska befälet överväger då en utbrytning men det skulle innebära att lämna kvar alla skadade. Istället lyckas han kontakta Britterna som ger han och hans soldater en timmes eldupphör för att byta fångar och för att båda sidor skall kunna hämta skadade. I detta läge lyckas stora delar av tyskarna att smita ut från området.

SS Handschar fortsätter dock kampen ännu en stund. Det är en förlorad strid, men de slåss som vilddjur trängda i ett hörn. Alla utan en stupar, som lyckas överlämna sig själv till britterna med en allierad fånge. Tyvärr för han så blev han kort därefter överlämnar till partizanerna för en "rättvis" krigsrättegång.