Ruhr IV

Allierade trupper förbereder anfallet mot första etappmålet, Höjden.

Längst med vägen till målet har dock fienden en styrka som ska försöka hindra alternativt sinka fienden framfart. Denna styrka blir nästan upptäckt av amerikanska spaningsgruppen som sveper precise framför dem men viker av västerut för att  möta upp fordonen. Tyskarna framrycker ca 100m och lägger sig i ställning framför "höjden"

Tyska enheterna tillfogar de Allierade en hel del förluster. Trots detta tvingar brist på ammo och en del egna förluster tyskarna att ge vika. De drar sig bakåt mot fabriksområdet. Allierade når etappmålet "Höjden" och där upprättar en framskjuten bas.

Efter att ha laddat upp och fått förstärkningar anfaller man mot nästa etapp som är det nedre fabriksområdet. Detta område är bevakat av tyskarna men med varierande soldat kvalité och dessutom ganska utspridda. Det nedre fabriksområdet faller i de allierades händer efter ca 1,5h strid.

Nästa mål är att slå på två ställen samtidigt. Ett skenanfall utfört av manskap från US 3rd AD skulle binda tyska enheter i fabriksområdet, medan övriga US ledda av den unga Kapten Willard skulle slå ut tyska GRK grupperingarna norr om fabriksområdet.

Försvaret av tyska granatkastarna (GRK) var över förväntat hårt. Efter ett andra misslyckat andfall drog sig US soldaterna tillbaka för att försöka göra ett samlat sista anfall mot fabriken innan natten.
Anfallet gick ganska bra och man lyckades nästan ta huvudbyggnaden. Men då kom tyska förstärkningar bestående av GRKs manskap och närskydd som gjort slut på all GRK ammo och nu kastade sig in i striden om fabriken. Kort tag därefter var huvudbyggnaden åter i Tyskarnas händer.
Men Allierade trupper höll södra och östra sidan av området och effektivt skar av mera förstärkningar för tyskarna. Dåligt kommunikation mellan tyskarna i och utanför huvudbyggnaden gjorde att de inte kunde samverka eller ge varandra understöd.  Något som nästa grupp tyskar som försökte ta sig in i fabriken fick erfara. Resultatet blev att en SS-grupp blev nedskjuten och en tysk Löjtnant blev tillfångatagen.

Med inga möjligheter för att få in fler trupper eller ammo till soldaterna i fabriksområdet bestämde tyskarna att bryta sig ut därifrån. De drog sig tillbaka mot Adlerberg och där förberedda sista ställningarna.
Under natten avtog det allierade anfallet helt så reservister och Volksturm fick ta över bevakningen av fronten medan manskapet tog en behövlig vila.

På morgonen fick de allierade nya order. Man skulle understödja anfall på annat håll där det hade gått bättre under gårdagen. På detta frontavsnitt skulle man behålla bara ett fåtal soldater med uppgift att hålla det tagna området. Ett intensivt mineringsarbete inleddes.

Tyskarna i denna sektor var inte sena med att utnyttja tillfället. Efter att spaningsgruppen kommit tillbaka och avlagt rapport om de få allierade trupper kvar i området gav man order att återta området som förlorades under gårdagen.

Detta visade sig vara ett mycket segt och kostsamt företag. Trots svåra förluster nådde man mot 1500 tiden fram till fabriksruinerna som man lyckades återigen säkra. Vidare operationer ställdes dock in då det enda fordonet med i anfallet var vid denna punkt svårt skadat och inga mer trupper fanns att tillgå för ett fortsatt anfall.